måndag 29 juli 2013

Plan A

Efter gårdagens lite vilsna inlägg tog jag mig i kragen och bestämde mig. Jag tog fram mitt Riga-program och ändrade datumen så att målet är maraton i Vanda 13.10. Det är elva veckor dit.
Jag börjar således mitt i en ganska tuff träningsfas för att sedan ganska snart lätta lite på träningsintensitet och mängd. Före det testar jag springkondisen och löparknäet i Esbo där jag springer halvmaraton 21.9.

Plan A är således följande:
Halvmaraton i Esbo följt av maraton i Vanda tre veckor senare.
Plan B: Halvmaraton i Esbo och inget maraton (ifall knäet strejkar).
Plan C: ingen tävling alls (om knäet krånglar redan efter första träningsveckan).

Jag behöver struktur, så nu känns det skönt att ha träningen svart på vitt. Jag hade tänkt mig intervaller idag men slapp undan  lätt i och med det inledande passet- återhämtande länk (återhämtande från vad...?).
Jag testar den här veckan. Håller det inte så håller det inte och då är det antagligen inte meningen att jag skall springa. Då får jag bara ge mig.
Men jag hoppas det går. Nu behöver jag bara lite starkare helande krafter än Voltaren Elmugel och kinesiotejp.


Det skall regna i morgon. Tur för mig att det står gym på programmet.

4 kommentarer:

  1. Jag har samma plan som du, alltså plan A :) Hoppas ditt knä håller!

    SvaraRadera
  2. Toivotaan, että A-suunnitelma touteutuu! Peukut ojossa :)
    Eräs ystäväni ihmetteli, miksi juoksutapahtumat ovat niin tärkeitä, vaikka juoksu on muutenkin supertärkeä osa arkeani. Juoksua harrastamattomalle oli vaikea vakuuttaa, ettei se juoksu aina herkkua ole, vaan joskus sitä pitää kiskoa itsensä lenkkipolulle. Dedikset, eli maratonit ja puolikkaat motivoivat ihmeesti.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jepp, det är just så jag tänker. jag blir omotiverad o lat o jag bara yrar om jag inte har något mål. dessutom blir träningen mer strukturerad om jag tränar inför något lopp :)

      Radera