söndag 26 oktober 2014

Vardagsmotion

Jag är usel på vardagsmotion. Eller nyttomotion, vad det nu heter. När vi bodde i höghus tog jag hissen till tredje våningen och nu slipper jag trappor oberoende. Jag använder bil på grund av arbetet och behöver således inte promenera till bussen. Lite ledsen är jag över att inte ha möjligheten att cykla till jobbet, för det skulle jag gärna göra. Jag sitter mycket under dagen och shoppar gör jag såpass sällan att det skulle bli regelbunden motion (shopping är ju som känt väldigt ansträngande). Dessutom är vi dåliga på att bara gå ut på en promenad i brist på sysselsättning och det blir lätt soffan och TV:n i stället. Kanske blir det ändring i vår då jag har en vagn att skuffa.

Idag fick vi ändå en chans att använda kroppen på annat sätt än bara i samband med träningspass. Det ordnades talko på gården och vi krattade och kånkade löv knappt fyra timmar. Det är väl nyttomotion i allra högsta grad.
Ganska passligt då träningen den här veckan har blivit dålig. Snuva och hosta och allmän orkeslöshet har tvingat mig att ta det lite lugnare. Hoppas åtminstone hostan skulle försvinna. Den ger mig rossel och svårt att andas och brukar vara ihållande.

torsdag 23 oktober 2014

Släng av vinter

Idag blev jag påmind om vad vinter är. Tänk att bara några snöflingor, lite vitt på marken och minusgrader lyser upp dagen och inger hopp om mycket snö till jul. Det lär inte vara så länge, +9 grader och regn utlovas redan.
Hur som helst fick jag frysa en aning innan jag fick upp värmen under dagens springtur. Stickande kallt om näsan och ilande i tänderna vid inandning genom munnen. Rumpa och lår röda och knottriga när man kommer in. Och då låg temperaturen bara knappt under nollsträcket. Man vänjer sig ju men nog undrar jag hur det bli när det är 10 grader kallare.

Det blev en skön eftermiddagsrunda. Det positiva var att det inte hördes några klagomål från magen förrän under den sista kilometern och således kunde jag springa större delen av rundan. Det negativa var att jag således inte kunde springa ända hem utan fick promenera sista biten. Småhuttrig men pigg och nöjd efteråt och efter en bastant middag är det bara att sjunka ner i soffan med det nyaste Juoksija-numret.

Vitt vid Vanda å.

Undrar när fötterna försvinner helt.



söndag 19 oktober 2014

Gymråttan här hej

Mindre löpning och mer styrketräning verkar vara trenden just nu. Förra veckan besökte jag gymmet tre gånger, den här veckan två, och det är ganska mycket mer än en gång i veckan eller en gång varannan vecka vilket tidigare har varit det normala. Känns konstig men inte fel. Att springa för springandets skull vore fel och jag nöjer mig med cirka 30 km i veckan. Jag har väl blivit lite mesig också. Regnar det så väljer jag att träna inomhus. Varför inte, nu då det inte har någon större skillnad?

Styrketräningen är ju inte något att skryta med, vikterna minskar i takt med att magen växer och det handlar väl mest om att upprätthålla det jag har. Jag klarar mig långt med fria vikter eller kettlebells och min egen kroppsvikt som motstånd. Den enda maskinen jag använder är den där man gör lat pulls. Om inte annat så får jag en snygg övre rygg.

Visst saknar jag löpningen. Jag saknar de där blodsmaksframkallande intervallpassen och de riktigt uttömmande långpassen. Och visst avundas jag dem som springer och har sprungit diverse lopp denna höst och kan röra sig obehindrat varje dag. Å andra sidan klagar jag inte. För en gångs skull är en växande mage välkommen och en viktuppgång inte så farlig. När han som för tillfället bökar och sparkar där inne kommer ut kan jag börja tänka på löpning på riktigt igen.

Inne i vecka 25.

lördag 11 oktober 2014

Långsamhetens lov

Jag gjorde det igen. Tappade bort mig någonstans i Kvarnbäcken. Även denna gång berodde det på skyltarna (eller avsaknaden av dessa). Jag tänkte att det skulle vara tryggt att springa längs med Ring 1:an men cykelvägen går ju lite kors och tvärs. Pilen mot Östra Centrum guidade mig rakt in i ett höghusområde och sedan var både skyltar och cykelväg försvunna. Mitt lokalsinne förde mig åtminstone i rätt vädersträck men det var först efter att ha frågat om vägen två gånger som jag hittade den väg jag hade tänkt mig. Det blev säkert en kilometer extra cirklande vilket i sig inte är så farligt men precis en kilometer längre än jag egentligen skulle ha orkat med idag.

Det blev långt, åtminstone tidsmässigt. Två timmar är ett långpass, tycker jag. Om 16,2 km är det kan man ju diskutera. Jag hade mina gåpauser med jämna mellanrum och orkade bra ungefär 14 kilometer. Sedan blev det besvärligt med både kisibrått, stygn i sidan, ont i höftböjaren och korsryggen. Förbannade vägskyltar. Tur att jag inte hade bråttom.

Det går långsamt nu. Jag springer i ungefär 6:45- tempo (trodde inte att det var möjligt att springa så sakta utan att tekniken lider) och gåpauserna drog ner dagens medeltempo till hisnande 7:20. Just nu är jag inte mycket till springsällskap, såvida man inte söker någon som springer sakta, gärna går i uppförsbackarna och måste springa där det finns möjlighet att i nödfall hoppa in i skogen.

Nu efteråt är jag glad att det blev så här långt. Med tanke på att det bara var veckans andra springtur så kommer jag ju faktiskt över 20 kilometer denna vecka. Rekordlite men desto mera styrketräning har det blivit. Det är helt okej med färre veckokilometrar nu och då.

Dags att skrapa kilometrar på Galna Dagar i stället.

fredag 10 oktober 2014

Fysio för förstföderskor

Jag behöver knappast upplysa mammor om att vi har ett otroligt bra rådgivningssystem i Finland men för er som inte visste det kan jag ju bara berätta. Förutom att man följs upp under hela graviditeten och barnet likaså fram tills att skolhälsovården tar över så erbjuds en hel massa annat. Jag har varit på tandläkarkonsultation och vår familjeförberedande kurs har kommit igång och idag var jag på en fysioterapigrupp för väntande mammor. Även om det ganska långt togs upp sådant som jag redan visste var det bra att se hur man utför vissa viktiga övningar.
Vi gick igenom vanliga problem med hållningen, hur man kan lindra ryggsmärtor och hur man hittar en bra sovställning. Vi talade också om hur man kan träna styrka under graviditeten.
Och så de där bäckenbottensmusklerna. Små, väldolda men ändå kontrollerbara och väldigt viktiga. Jag tyckte det lät smått fånigt att man ska behöva träna dem men efter dagens grupp är jag lite klokare. Det lönar sig att börja med knipövningarna redan nu eftersom det ger en vana som är viktig när det sedan är dags att komma i form igen.
Lite lustigt är det ju att tala om uthållighetsträning, maximistyrka och snabbhet när det handlar om att träna bäckenbotten. Men vad gör man inte för att slippa pinsamma läckage när man nyser?

söndag 5 oktober 2014

Falskt alarm

Oron efter förra veckoslutets spring var åtminstone för tillfället obefogad. Jag sprang både igår och idag utan större problem. Visserligen har medeltempot sjunkit till 7:15, jag känner mig ganska tung och klumpig, jag blir lätt andfådd och jag går i uppförsbackarna. Jag slapp ändå den där konstiga känslan av ont i magen och stygn. Skönt att veta. Det hade varit tråkigt att ge upp löpningen helt.

Både igår och idag var det skönt höstväder. Mulet, nästan duggregn, ganska varmt men friskt i luften.
Det ser verkligen ut som höst nu.
Tre gånger spring och två gånger gym blev veckans träningssaldo. Visst minskar det sakta men säkert.

Jag väger fyra kilo mer än före jag blev gravid. Jag undrar om det bara är "vanliga" graviditetskilon eller om det dessutom är något extra.  Det skulle inte förvåna mig med tanke på behovet av extra mellanmål och alltför frekventa godisdagar. Visst är det ju så att man inte ska skylla på att man är gravid när man faller för frestelser och visst är det så att både mamma och baby mår bättre av en hälsosam diet, men just nu kan jag inte bry mig mindre. Jag äter det jag har lust för när jag har lust och tycker synd om alla andra som inte unnar sig det.

Det verkar som att jag inte har särskilt mycket vettigt att komma med. Därav glesa blogginlägg och ointressant läsning. Håll till godo.