fredag 9 september 2016

Nya tag

Den senaste månaden har min träning varit undermålig. Efter HCM hade jag en paus på fem dagar innan jag försökte mig på att springa. När jag sedan provsprang tre hela kilometer lade jag till min glädje märke till att benen var ganska återhämtade. Bara lite träningsvärk kvar, typ. Knäna däremot hade tagit stryk av maran och de var stela och ömma. Således blev det lite mera vila, provspring varannan-var tredje dag och bara korta lugna rundor. Sedan dess har det fortsatt så. 7-8 km i maklig takt nu som då. 40-50 km/vecka har blivit kring 20. Dels har jag varit försiktig även om knäna känns okej nu, dels har jag bara varit lite lat men mest har jag saknat motivation och lust. Inga mål i siktet så sköna feelgood-länkar har räckt bra.

Igår var det tal om Vantaan Maraton i oktober. Kanske borde jag anmäla mig till halvan och avsluta säsongen så. Alltför länge kan man ju inte rida på en sprungen mara som inte ens var något PB.

Det  är bara en månad kvar så nu får det vara lov att vara slut på mysjogg. Idag fick jag till den längsta länken på en månad, hela 10 km, varav fem gick i typ 4:45-4:50-fart. Det gick alltså att komma ut ur lufsläget som min autopilot var inställd på. Borde få in ett längre pass också för att vara säker på att 21 kilometer inte är för jobbigt.

Dessutom är det kanske bäst att ge löpningen en chans nu när det ännu är ljust och vackert höstväder. Efter Vanda kan jag gå i ide.